gråtfest'09 i min dröm inatt. säger en sak: morfar. vet inte varför jag inte försöker somna om men jag kanske ska passa på att beta av ett avsnitt av oz.

och helt plötsligt väger jag 100 kg igen och känner att jag måste ge och ge och ge för att bli omtyckt. att ett "nej" är lika med att bli lämnad och att man måste gå över lik för annars finns ju risken att folk inte tycker om en. och då blir man ensam. och blir man ensam kan man lika väl dö. så jo, visst är man lite trött på att gråta för att man har dåligt samvete. inte för man gjort något dumt, utan för att man inte vill göra det som andra vill att man ska. dåligt samvete för att man säger nej till något man verkligen inte vill. dåligt samvete för man står på sig. jag vet inte jag. idag suger.

klockan är inte ens 14 och det jag tänkt göra för dagen är avklarat. bullarna svalnar och paket är både hämtat och skickat. jag vet vad som ska ätas till middag och alla ingredienser finns i kylen. räkningarna är betalda och nu vet jag inte vad jag ska göra fram till 16. jag är uppe i varv och tänker att FAN om jag tar det lugnt nu kommer jag ju somna. vill ha en perfekt låda att transportera bakverk i.

gillar att "hämta" översattes till "download". year of the internet, i welcome thee! ogillar att ett paket saffran kostade 36 spänn. trettiosex, ja du läste rätt! egentligen borde jag struntat i att göra bullar med saffransfyllning men jag är en sån som inte kan stå i kassan och säga "oj vad dyr, den vill jag inte ha då". prylen behöver inte ens vara dyr, jag kan inte ångra mig när jag väl står i kassan. hoppas fan de blir skitgoda. funderar att riva ner farmor smith och göra tre sorters bullfyllning: kanel, saffran och kanel/äpple. men jag kanske inte ska ta mig vatten över huvud då jag inte ens har en kavel.

x fått hjälp av scollan med att tvätta håret. CHECK!
x leta smarrigt bullrecept. CHECK!
x köpa stuffs till bullarna. CHECK!
x posta paket. CHECK!
x hämta paket. CHECK!
x baka bullar. CHECK!
x hjälpa till att flytta = bjuda på bullar och saft. CHECK!

var nere hos sjuksköterskan för att kolla upp handen. se att den inte håller på att trilla av osv. när hon glatt säger "men det här ska vi klara av!" ler jag säkert men inombords tänker jag enbart "don't you WE me". sen får jag en bunt kompresser och en alldeles för hårt lindad gasbinda. så cyklar jag hem. 80 spänn rakt åt helvetet.

alltså jag hatar WOW :(

jag har lagt till mig själv på min google reader enbart för att kunna översätta och sitta och skratta åt översättningarna. bäst just nu:
"not directly so that you can wear your fucking paxa puckonen."
"had not been entirely wrong to smack himself in a bunch of freshly baked buns right now. I feel pure spontaneous like that."
"perhaps a piece of the puzzle of the existing on the wrist. but I do not know if it is the best proposal. wants to take the type toast."
"my. back. does. evil."

jag berättar att jag tog den starkaste av de smärtstillande jag fick utskrivet senast igår och säger sen skämtsamt att det kanske är därför jag mår så dåligt. abstinens. två små vita med narkotikaklassad substans och jag är fast. skrattar såklart för det hade ju varit komiskt om det var så, vilket det inte är. jag är inte 13 och tror att man är alkoholist bara för man dricker två dagar i rad. sen inser jag det tragiska i att OM ytterligare tablett hade fått illamåendet att gå över så hade jag tagit den. hade inte ens tvekat. sen tänker jag tillbaks och undrar hur i hela fan jag pallade med att ligga där en timme med enbart en fjantig kompress indränkt i mentol som gjorde jack shit. det gjorde verkligen så obeskrivligt ont och jag var dum nog att bita ihop när jag hade kunnat få lindring. allt för att hålla masken uppe. allt för att iNTE VARA TiLL BESVÄR. slut med det nu. kan ju försöka åtminstone.

man fick sova. och vakna helt förvirrad och nästan irriterad över att scollan inte var där/inte sagt hej då när han gått. sen efter ett tag inser man ju att, öh, alltså klockan är 16. så man sover en timme till och nu mår man skit. kräken i halsen och yrsel ut i fingerspetsarna. life is good.

så har man duschat. lagt handen i en påse och tejpat. gjort sig presentabel på 5 minuter och nu då? vad gör man nu? går och köper kalender? jag borde men jag mår illa och ser inte riktigt så bra som jag vill göra. det är lite suddigt allt. kanske får man lov att bara lägga sig och sova lite. ja kanske. ibland känns det som att högerhanden är borta.

jag vill bo på hotell. åka utomlands och bo på hotell.

lyckades fixa 3 biljetter till depeche precis vid 9 med en högerhand som är oduglig så när på pekfingret som inte blev skadat alls. heja! planen om träning denna vecka sket sig ju rätt rejält.

igår brände jag handen och satt med is i 3 timmar tills jag fick nog och ringde sjukvårdsupplysningen som skickade mig till akuten. grät som ett jävla mähä och däckade sen. starka smärtstillande och snälla doktorer, sen åkte jag hem. är lite snurrig. kan inte använda högerhanden så bra. vill mest sova.

tänker jag tillbaks på veckan mår jag dåligt över hur mycket dumt jag ätit och hur lite riktig mat jag faktiskt fått i mig. jag skäms. och jag mår illa. och blir just nu så sporrad till att nästa vecka lägga av med det där att hoppa över måltider. sluta stressa runt och äta riktigt. matschema.

ah, ljuvliga hostan. vaknade av att mobilen pep. ibland är den där påminnelse-om-att-något-har-hänt-påminnelsen rätt jobbig. som när man får sms på natten (allt efter 22 i min bok, typ) och såklart sover och inte märker det. pip var nionde minut. sms från scollan där han förklarade sin kärlek för mig. nääerå, skoja bara. någon brud hade spillt rödvin på hans skjorta. är ju relativt pigg så jag skriver ett svar. men då inser jag att det inte kan skickas. kan du begripa den panik jag nu känner? vad har hänt? varför får jag inte smsa? har jag smsat för mycket? är det kris, måste jag köpa en ny telefon ASAP? KAN inte ha en mobil där jag inte kan sms. ja, så nu sitter jag klarvaken och orolig. hostar upp halva halsen och fattar inte varför mamma och pappa har så jävla osköna påslakan.

får kanske boka in katten en dag nästa vecka för en ny session. är inte så läcker idag. annars ska jag nog följa med hem till mampapkatt för jag vill inte sova ensam i scollans säng [han är på snabbvisit i stockholm] och att sova hos mig är liksom, inte ens ett alternativ. dessutom tänkte jag passa på att rota igenom den gigantiska säck med kläder som måste sys om/fixas jag drog dit. kolla vad det är för skrot egentligen.

note so self: se till att vara läcker en dag och snap a pic till ditt nyproducerade CV. min mamma tyckte att jag skulle ta den här bilden:

och lite [mycket] sugen är man ju.

det där med tradera sket sig ju givetvis. tittade på oprah istället. köpte sen linser och medicin. så jävla tråkiga utgifter. 800 spänn för att man ska kunna se i 3 månader. kul. ni som inte behöver glasögon/linser vet inte hur bra ni har det.

är hemma och styr garderoben. kastar om saker och har satt upp stången så man kan hänga kläder. måste komma på hur man ska göra med allt annat bara. blir så stressad av att vara här för det känns som allt bara är halvklart. nästa vecka ska jag göra upp ett träningsschema. imorgon ska jag köpa en kalender att ha som grund för livet. det får räcka nu.

alltså jag DÖÖÖÖÖÖÖÖÖR. scollan har börjat spela WOW igen. han spelade det förut men la av. nu har de på jobbet hetsat honom till att börja igen. jag frågar vad han heter nu och samtalet som följer goes a little something like this:
a: vad heter du nu?
s: det får du se.
s: men förut, man kan vara tauren, typ en tjur och alla hette något med hoof bara för att. ah du fattar. EvilHoof och annat. jag hette HasselHoof.
ROTFL!!! ibland tycker jag så satans mycket om den där killen.

kändes rätt bra att tänka på att det inte fanns en chans i hela världen att den där bruden skulle få plats i klänningen. fick inte dåligt samvete för denna tanke. den kunde hon gott och väl ta. glounge.

btw, kidsen i kungsbacka. herre min skapare. här gick man runt på MQ och kollade rean och plockade såklart på sig det man ville. 4 klänningar totalt. sen hör man två brudar typ ANKLAGA mig för att ha tagit en klänning som en av brudsen skulle prova. sen när man hänger tillbaks det plagg jag "snott åt mig" så ser man dem cirkulera som gamar och inombords skrattar man bara. så går man till kassan och betalar och ser dem gå mot provrummen med en av de klänningar man hängde tillbaks. och de blänger på en. fullständigt råblänger, ger onda ögat. alltså vafan? inte mitt fel att de är för klena för att plocka på sig det de vill prova. inte direkt så att man kan paxa plagg era jävla puckon.

imorgon ska jag plocka med mig datorn och gå hem till mig. där ska jag sedan ägna timme efter timme åt att lägga upp saker på tradera. rannsaka mitt inre och göra mig av med skiten. gå igenom garderoben ÄNNU en gång och se om där finns något. sälja den spetsklänning jag igår köpte. köpte två. en vit och svart men provade bara den svarta och bah "ahmen den sitter som en smäck" och tänker såklart att det vore idiotiskt att lägga tid på att prova den vita, som är i samma storlek. now who's the fool? man kommer hem. ska prova allt man roffat åt sig under dagen och bah "what? varför går det knappt att dra upp dragkedjan?", man kollar storleken och konstaterar att jo, det är samma. 100 spänn liksom, inte så att man dör av att slänga det på för små kläder men det störde mig så mycket att jag idag åkte och tittade efter en ny. tog med mig två av samma storlek och provar den första, smäck! provar den andra bara för skojs skull, ej smäck! det känns lite som brämhults-incidenten. fan ska man behöva prova varje plagg nu också?! skit.

tänker mer och mer på hur det vore att ha ett jobb. det där kontorsjobbet där man kan gå på toa när som helst. där man äter lunch i lunchrummet/köket och har tillgång till internet. jag vet bara inte vad det ska vara för jobb. eller hur jag ska få det. kan inte begripa.

man vaknar av att hostan håller på att kväva en. som att ett alienbarn försöker ta sig upp ur halsen men hur mycket man än försöker hosta upp det så sitter det fast. och man bara undrar vart sugklockan är så man kan bli av med åbäket. idag har jag bil, kanske ska passa på att köra över min egen hals.

haha. klart som fucking fan. och lite grin på det. jag är så pinsam.

det har varit full rulle i två dagar nu. man har spelat ungefär 14 olika brädspel [no kidding], tittat på studio ghibli, spelat ungefär 14 olika dataspel [no kidding], ritat på balkonggolvet, byggt koja, haft godispicknick och bara allmänt varit igång. och nu slår baksmällan till. jag håller på att bli knäpp av bristen av aktivitet. jag har ont i halsen och känner mig jävlig men det finns inget att göra och jag vet inte vart jag ska ta vägen. funderar på att börja klättra på väggarna inom en mycket snar framtid. och han-den-där ligger bara bredvid och dattar. man har sedan länge lagt av med att ens försöka hänga med i vad han googlar efter. wiiware oneup liksom, vafanäre? jag vet i teorin men sen orkar man inte hänga med mer. ett sån jävla meck. och jag är hungrig men vägrar göra mat men det är så jobbigt att bara sitta här och vänta att det väl blir som det brukar. jag stampar in i köket och fixar och han kommer efter med ett ursäktande "fan jag fastnade" ungefär lagom till att maten är klar. och det är aldrig vidare roligt men idag känns det som tusen nålar i hjärtat. vill ha piggelin och kärlek vafan, GE MiG :(

från min korg kommer följande plockas upp [med streckkoden mot mig]: juice som inte gått ut, clementiner som fan får ta och smaka gott och kattsand. off i go!

kul att köpa juice för 30 och inse att den redan gått ut. jag vet inte, tycker inte att man ens ska behöva kolla på bäst före när man köper brämhults men man får väl börja göra det. blev så grinig igår. är inte lika grinig idag men ska köpa ny. stirra på datumet och sedan köpa.

hoppas det går att somna nu. att man inte vaknar av att det gör ont i kroppen när man vänder sig. jag känner mig så jävla ynklig. ynklig, svag och trött. får väl sova hela förmiddagen antar jag.

jaha. då hart den där förkyldning äntligen bestämt sig för att bli en riktig förkyldning. så nu kan man inte svälja utan att få kväljningar och det passar ju jääättebra då jag de två kommande dagarna ska agera barnvakt. och om det inte vore nog så har jag träningsvärken från helvetet som gör att varje muskel ömmar. och det sämsta lär vara att jag kommer bli frisk tills helgen så jag inte kan använda sjukkortet och få scollan att ta hand om mig ._. jag vill bli omhändertagen, ompysslad, nerbäddad och klappad på. jag har tagit hand om honom i en vecka nu [och ÖH, ja typ hela tiden vi hängt också] så det vore fan inte mer än rätt. gneh.

rätt ofta förbryllas jag över att man kan bli så ledsen för ingenting. ett telefonsamtal från en barndomsvän och man är helst plötsligt ensam kvar. jag vet inte ens varför det gjorde mig ledsen. liksom vafan? jag är inte den som inte unnar andra saker men det kändes bara så himla konstigt. så hastigt och lustigt. men jag är lite glad också. jag tittar på wire in the blood. när katten sover dansar tony hill på bordet. änna då va. ett avsnitt jag inte riktigt minns, right to silence. med carol jordan. aw. fast jag har insett att jag gillar alex rätt mycket också. satan vad sur man var när carol slutade. bah *slita håret och skrika*.

det är nog ett hål i tanden. det känns barnsligt och inte försvarbart. försöker nu borsta så in i det grövsta att hålet dör av sig själv. hoppas. vill köpa nya skor. idag följde scollan med hem en kortkort stund. han har inte varit där sedan det var snö på backen. bestämde att vi ska försöka vara där mer. blev lite orolig över att han inte lät jätteövertygad. tänker såklart på slutet. nu ska jag nog baka bröd, men jag vet inte riktigt.

ungefär lika uppgiven man blir av att man bor i göteborg men hade velat vara i stockholm i skrivande stund. finnas till när vänner behöver det. det känns förjävligt. istället ligger man här, halvlyssnar på nördig talbok och blir kittlad under fötterna i tid och otid.

det är som det är. jag är sur för att min ena syster blivit så smal. att hon lyckats med det jag aldrig gör: hitta någon slags balans mellan matmatmat och att träna. såklart har hon en bättre utgångspunkt än mig [läs: annan benstomme] men ändå. fy fan. ja jag är glad för henne men det sticker så i ögonen att jag inte ens blir motiverad att kämpa mig ikapp henne, jag blir bara ledsen och uppgiven.

jag är grinig. för att de senaste gångerna jag hackat chili så har min högra tumme gjort ont. som om man har ett öppet sår under nageln och hettan smärtar till och gör hela tummen öm. grinig för att brödet man bakade blev dåligt. jag hatar jäst. hatar att baka bröd som blir äckligt. som kanske är äckligt enbart för att det inte blev som man tänkt. men tummen, alltså du vill inte veta hur ont det gör. hur normalt är det liksom?

och känslan efter dokumentären är väl lite åt det här hållet: folk är fan helt dumma i huvudet. tror man att förintelsen är hittepå så vetefan alltså. dumhuvuden. vet inte ens vad jag ska säga mer. tack och hej, är nu en sur tjej.

denna ständiga stress. över jag-vet-inte-allt. jag vet inte VAD. låna bil och åka till kungsbacka för att handla några ynka saker. jag skiter i att det inte är miljövänligt, jag behöver det. det nya självskadandet. 110 och vara ensam med musik. känslan i magen av vetskapen att ett litet misstag kan ta en rakt åt helvetet. sen hem till ett kaotiskt hem med möglande saker i kylskåpet och högar av kläder. öppnade några brev, slängde allt i kylen och tog med en flaska rom. det jag egentligen tänkt göra gjorde jag inte. för jag var för stressad. jomantackardetärlabra. nu är jag hos scollan igen, bakar bröd och ska titta klart på en dokumentär. det kliar i halsen. det kliar i kroppen.

vill fortfarande ha bullar. är på sådär lagom dåligt humör för jag är så jävla sötsugen.

hade ju inte varit helt fel att smälla i sig ett gäng nybakta bullar just nu. känner jag rent spontant sådär.

oj. helvete vad det är mycket ja. cyklar hem till mamma och pappa. för att träffa katten och hoppas att hon är på bra humör = vill kela.

drömmen var hemsk. åtminstone det lilla jag minns. hatar att vara den som vaknar först. det är väl 2 timmar jag måste döda på egen hand just nu och med den här känslan i kroppen vet jag inte vad. han kom hem inatt och sa att han bråkat med vilma. att hon hade drygat sig angående mig. som det alltid blir. för jag är hennes lillasyster och hon ser och vet väl att jag är ledsen över det som är. även om jag inte har varit lika ledsen på senaste. och det river upp allt och gör mig ledsen igen. jag vill skrika rakt ut att "du fattar väl att hon är sur när jag har typ-bott här i 8 månader och du vet fortfarande inte hur du känner för mig!". och jag kanske borde skrika det. men jag vill inte. och det är just därför jag inte vill vara ensam vaken just nu, för boy, oh boy det är mycket som rör sig i huvudet nu.