ah, ljuvliga hostan. vaknade av att mobilen pep. ibland är den där påminnelse-om-att-något-har-hänt-påminnelsen rätt jobbig. som när man får sms på natten (allt efter 22 i min bok, typ) och såklart sover och inte märker det. pip var nionde minut. sms från scollan där han förklarade sin kärlek för mig. nääerå, skoja bara. någon brud hade spillt rödvin på hans skjorta. är ju relativt pigg så jag skriver ett svar. men då inser jag att det inte kan skickas. kan du begripa den panik jag nu känner? vad har hänt? varför får jag inte smsa? har jag smsat för mycket? är det kris, måste jag köpa en ny telefon ASAP? KAN inte ha en mobil där jag inte kan sms. ja, så nu sitter jag klarvaken och orolig. hostar upp halva halsen och fattar inte varför mamma och pappa har så jävla osköna påslakan.