jag har så jävla tråkigt. måste tvinga de där föräldrarna att spela alfapet med mig innan jag dör av tristess här ute i klippan.

pappa sitter vid stationära, jag sitter vid macbooken, mamma tittar på tv. HEJ 2000-TALET!

fan vad alla bara går runt och skaffar barn åt höger och vänster.

ligga på golvet och titta på surrande flugor, ibland älskar jag mitt liv.

har precis sett the wind that shakes the barley och är svinarg. avskyr människor, idioter hela bunten. enemies and traitors, oh fuck all of you.

det lät som någon spydde från en balkong i närheten. min förmåga att öppna upp mig och sedan radera allting efter ett tag är makalös. vet inte om det är bra eller dåligt. förmodligen dåligt. misstänker att det har att göra med min enorma tankeverksamhet. i mitt huvud är domedagen redan kommen och jag har en idé om hur allt kommer utspela sig innan dess. och det är just de tankarna som förstör allting. love life! high five!

thomas skrev precis en sak som fick mig att minnas databahn at klubb-o och något som jag grubblat över sedan dess, mått lite dåligt över. det att jag tror att jag pratade med två hannes. söthannes har jag full koll på, det finns bild på oss två. men den där andre, ingen som helst aning. niph vet du? han dök upp utomhus då jag satt på trottoaren och mitt hår virvlade runt som det alltid gör. vi lämnades ensamma en stund och han frågade om jag var flickvänsmaterial femton gånger tills jag till slut sa "ja, det sägs det" och jag kan verkligen inte minnas hur han såg ut! vem var det? tror han hade vit tröja. och det kan inte ha varit söthannes, för det finns ingen logik i det. jag blir knäpp! avskyr att inte minnas saker! vid det laget var jag inte ens påverkad heller, bara glad och tokvarm.

det känns som klockan är 21, minst. vill prata med mamma men hon sitter i möte. vill prata med klara men klockan är 23:41 hos henne. jag har cirka tusen nya filmer men inte koncentration för att se dem. det är livsfarligt att ligga i den här soffan, det enda man vill göra är att rulla sig in mot ryggen och blunda. känner mig som det där ljudet jag gör när jag är trött, som en gäspning i hjärnan. har två låtar på repeat, de är bra. nu ska jag lägga mig på golvet och sträcka på mig i 5 minuter och sedan hoppa upp och vara pigg. lycka-fucking-till.

är lika fascinerad av jesper jelse [som sångaren tydligen heter] idag som igår. undra hur många höftoperationer han behöver när han blir äldre. jag hoppas han fortfarande dansar. har kommit fram till att 1:03-1:09 är mitt bästa parti, det där "oh no":et, my oh my! snart kommer thomas hit och ger mig välbehövliga kramar, ny musik och bra filmer. jag ska visa honom klippet, hör honom skratta redan nu. kanske lära mig lite polska igen. för det är det är sånt vi gör, min polska brother-from-another-mother och jag.

niph skickade precis den här till mig:

aini säger (22:42):
OMFG!!!!!!!!!!11
niphri säger (22:43):
MENARE!!!
niphri säger (22:43):
.D
aini säger (22:44):
alltså jag är helt chockad!!
niphri säger (22:45):
höftknyckarna! handrörelserna! minspelet! inlevelsen! my god!
aini säger (22:46):
jag är så jävla kär!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1111111111111
aini säger (22:46):
hahahahhaa.
niphri säger (22:46):
visste väl att du skulle bli det, jag är rätt svag för keyboardisten.. så djävla hård är han!

det var det roligaste på jag vet inte hur länge. alltså, mållös. finns inga ord.

åh! hittade äntligen sista låten i rutherfords mix och lyckan är väl total. nu kan jag lyssna sönder den också, likt så många andra låtar. gööö-höööött! älska 80's, älska sötdisco. det är sånt där som gör att det känns som allt börjar bli bra. får se hur länge det håller.

det där med att göra saker man säger att man ska göra. framsteg. klara ringer från tokyo för att meddela att edamame finns att köpa på ica maxi i sisjön, frågar hur livet är och sedan hör ingen av oss varandra så vi lägger på. vill åka på den där syskonresan snart. behöver den.

inga drömmar värda att fastna i. mest runda hissar utan någon som helst logik i dem. plan 1a till 4c till 1b till 3a. funderar på att åka till sommarstugan nästa vecka. leva utan internet och fungerande mobilnät. bara elda, gå runt i raggsockor, läsa böcker och vandra i skogen. kanske ta med katten. ska prata med mamma. måste fixa körkortet, för då hade det inte ens varit en fundering, då hade jag redan varit på väg mot tystnaden och lugnet. förmodligen stannat för evigt.

imorgon ska jag ta på mig gummistövlarna och hoppa sönder soffbordet. går inte det tar jag till såg och hammare. måste rikta alla känslor mot någon/något annan än mig själv, det funkar inte längre. kom precis hem från vilma, är så jävla avundsjuk. lungorna är på god väg att ge upp. har en obegriplig träningsvärk i bägge överarmarna. oroar mig för allt och alla. satsar på att fastna i en av nattens drömmar. förslagsvis en av de fina. det kan gå, den som lever får se, osv.

typisk grej som gör mig glad: när mellansystern skriver gulliga saker [ja, det där är en gullig sak. fattade inte först, sen kom dök minnet upp] till en på facebook. hon ringde också, hon måste haft riktigt tråkigt. frågade om jag ville komma över och kolla på hennes vind som hon städar ur. jag ångrar att jag inte gick dit. kanske gör idag istället. hjälpa mamma, klappa katt, hjälpa pappa, hänga med syster. bra plan. sen kanske fara ner till varberg och hänga i klaras tomma lägenhet medan hon är i tokyo. värt en tanke.

min dröm inatt var rätt fin. det byggdes hus och staket och en snirklig väg upp till ett annat hus. och jag vet inte riktigt hur det var, om killen var någon slags pojkvän eller bara allmänt snäll. men han såg ut som en blandning av bill i true blood, elliott smith och pilot major john blackthorne och var alltså ganska gammal. därav tveksamheten till om han var min kille eller inte. det var inte direkt så att vi byggde ett hus till OSS så misstänker att näe, bara allmänt snäll kille. fin dröm åtminstone. vill bygga hus och staket.

saker man gör när man sitter ensam ute i skogen medan niph är i skolan. color swap:ar, lyssnar på finaste italo-mixen och gör någon form av suspekt sittdans. jag hade verkligen skittråkigt, vilket betyder att det finns oändligt många liknande filmer. bland annat en där bultbrädet har en stor roll. mycket dramatisk film [jag vill skriva "fisk" hela tiden istället, hm?] som jag säkert lägger upp imorgon.

känner mig som en snigel. har dessutom ont i näsan. får alldeles för mycket frisk luft här uppe i värmland och sover därför typ hela tiden?
niph: alltså vi måste dricka upp alken innan vi går och lägger oss!!
ain: *suck* neee måste vi? *suckar ännu mer* / *sveper och somnar inom loppet av ungefär 5 minuter*.
ett-två-tre-fyra-jag-är-en-liten-partymyra! gissa två gånger vad jag vill göra just nu? yup, precis, gå och lägga mig. till mitt försvar vill jag dock förtydliga att det faktiskt regnar ute, OKEJ?!

aini säger (14:24):
finns det en burger king på stationen? vaa?
niphri säger (14:25):
hahahahhahaaa ja, mittemot pressbyrån under vagn/spår-displayen!
aini säger (14:25):
vaaaaaaaaaaaaaa????
aini säger (14:25):
sen när då?!
aini säger (14:25):
igår?
niphri säger (14:25):
typ, alltid? .D
aini säger (14:25):
okej kanske dags att, titta upp nu då?

jag tittar verkligen ytterst sällan upp. och nu ska jag springa! OMGOMG.

gillar att det finns en turbo dance remix. inte bara en ihopmashad remix av klassiska låtar [typ bara slice me nice], utan den är TURBO också.

senast jag var lika panikslagen som nu var där ute på hisingen för lite över en månad sen. då jag fick ringa mamma gråtandes och be om skjuts hem, hon förstår som tur är. det är lite samma känsla, att vara på en fest där man egentligen bara känner en person, och den personen pratar inte med en. så man hakar sig fast på annat håll och känner sig bara dum och ivägen så det slutar med att man inser att man inte har något där att göra, meddelar en bekant att man ska gå och ger ett sådant där leende som så uppenbart är ansträngt för man vet att ens ögon utstrålar precis motsatsen. den bekanta frågade oroligt ett par dagar efter hur det stod till, vännen har jag inte hört något från sedan dess. alls. MEN VAD GÖR DET, för om ett par timmar stänger jag av och åker till någon som just den kvällen brydde sig tusen gånger mer än den där vännen. jag känner mig urjobbig, tror jag ÄR urjobbig. det är lite som jag skrev i skunkdagboken för flera månader sen, "hatar att jag, i min rädsla för att göra fel, gör just det: fel". nu ska jag sluta vara deppig och peppa! fixa playlist! inte tänka på att jag är en jobbig tjej! packa kånken! kanske ta med analoga kameror! heja heja peppen peppen!!! lyssna på fancy hela tiden! stela killen som är som en kaka som vill bli gräddad! steltysken, sötdisco, kan-jag-tjöta-liiite-mer-eller?! okej att jag är nervös, men någon måtta får det vara. zip it!

eller så gör man allt. tvingar katten att photo bootha med en och fångar ögonblicket där hon ser ut att vilja ta livet av sig. och så stannar man över natten, två små miserabla liv sovande bredvid varandra [hon-vet-inte-om-det-än] och så far man till värmlands skogar imorgon, stänger av allt och låtsas som inget händer och vet inte hur länge man blir borta men lita fan på att hemvägen kommer göra ont.

jag och mitt svängiga humör, säger då det. hade tänkt spendera kvällen med en hammare mot bröstkorgen, sen tänkte jag "nääe varför då? verkar jobbigt, jag sover hos mamma och pappa istället". sen några minuter efter tänkte jag att "hm, kanske ska åka till niph". SÅ NU SKA JAG TILL NIPH!!! jag är jätteglad och det känns som niph typ är min pojkvän sen 70 år och att hon/han varit ute i krig i minst 68 av de åren och nu ska vi ses igen! jag och den däringa niphen, sicket radarpar vi är. så himla gulliga är vi. faktiskt!

har bankat sönder trä halva morgonen. fått ut det mesta av alla känslor som ligger innanför huden och skaver. igår försökte jag förklara saker för pappa, han gick därifrån. fick reda på att köparna av huset backat ur och att allt därmed är rätt kaotiskt. fick dåligt samvete för att jag bor i den här lägenheten och lever på pengar som kanske inte ens existerar och det enda jag kunde tänka på när jag vaknade vid halv ett var att jag verkligen borde lägga ner allting och flytta ut i skogen. tälja båtar och kanske skaffa mig en älgkompis och kalla honom bongo.

fint att man ringer sin mamma som svarar med ett "hej", sedan suckar och lägger på. hatar idag, idag är ett skämt. riktigt dåligt skämt.

idag fick jag en räkning från göteborgs energi där jag skulle betala 0 kronor och 00 öre. gillar såna räkningar. gillar inte att inse att mina pengar snart är slut. kanske måste börja håva in skulder. vill inte.

tillbaks in i perioden av intensiva drömmar som tar mer energi än vad de ger. toppen! inatt flyttade jag, bland annat, in en jättefin lägenhet och hade en tokig tjej som granne. hon grät mycket, då kramade jag henne och sa att saker skulle ordna sig så hon behövde inte hänga sig i sin gunga varje gång hon ätit. sen blev jag nästintill knivmördad två meter utanför mitt hem i berlin, första natten jag var där. score!

är så besviken på den här datorn, trodde jag skulle hitta massa roliga gamla minnen men icke. i min mapp finns det till och med bra musik! wtf?! det roligaste jag hittat hittills är den här texten:

"if you could see it the way i do, you'd wipe that smirk right off your face and bury your head in acid. it stings with the utmost painful, yet thrilling, sensation which for a second picks the arms out of the clockwork, making the time your own. only to take you back to reality in the blink of an eye, and place you on the cotton field that we call life. there is no such thing as freedom, one way or the other we are all slaves. that big word that would make a grown man cry and shiver. the stride for perfection. face it, the world is a dark place, switching on the light is no guarantee that it will get brighter."

DJUP TJEJ!!! var väl 15 år eller något.

är hos föräldrarna, som jobbar sent. jag och katten delar på pallen och jag sjunger med bröd i munnen. grannarna äter vräkig middag. jag äter hönökaka, det är fan värdelöst men det enda som finns i köket. nu ska jag styra kaffe och passa på att utnyttja det faktum att man är ensam i en stor lägenhet, AKA åka strumpskridskor flera meter och dansa conga.

vad är grejen med att alla dagar känns som söndagar?

alltså det är rätt positivt. glömde säga det.

fy farao vad arcade fire - my body is a cage bara slår till likt en spark i magen. vet inte exakt vart jag ska ta vägen för det är så mycket och jävlar i helvete vad liten man känner sig när det bara vräker på så att gråten far upp i halsen och man är nära att kvävas av sensory overload. MY MiND HOLDS THE KEY.

yup, mycket bra dag med ännu bättre kväll och sen somna på två sekunder. idag är det lite domedagskänsla och det är inte enbart för att mobilen jävlas. det är en allmän känsla och damn vad jag bara hade velat ligga under täcket hela dagen, men har hört att man faktiskt måste gå upp och typ duscha och ha sig.

potentiellt en mycket bra dag.

säger väl rätt mycket att få sådana sms när man ringer någon signal till folk. shock me, shock me, shock me with that deviant behaviour! lägger ner staden och tittar på hederliga empire records istället. tänka på gamla tider osv.

hade velat ha den där tussen från drömmen nu. bara gosa in sig i och ligga där ett par timmar. tomas har precis lämnat byggnaden och det är nu rätt ensamt. sitter här med k-hole på repeat och funderar hur lång tid det tar att lyssna sönder den. ska nog spela sim city, låter som en bra grej. lägga sig i soffan, spela gammeltv-spel och dricka varm choklad.

bra dag, punkt slut. ska sova som en liten sten.

1, nästan nytvättat hår. mmm.
2, förjävla ont i rygg och lungor. icke-mmm.
3, hatar i skrivande stund i princip all musik på datorn förutom k-hole med cocorosie. det stör mig en hel del.
ska väl sova. hoppas på en bättre morgondag. soffan eller sängen, soffan eller sängen? får väl bli sängen.

"står utanför din port, ge mig portkoden så kommer jag upp!", HEJ PANiKSLAGEN tjej som inte alls är redo för att ta emot sällskap!! efter ett par minuter kom jag fram till att, äh, jag och thomas har sovit i samma säng och jag var säkerligen minst lika sunkig då, så han fick komma upp ändå. framsteg! vi tittade på bilder från hans månader i schweiz och nördade oss med varsin datorn i knät. ignorerade det faktum att lägenheten är stökigare än någonsin och att jag, alltså ärligt "EW" räcker fan inte till för att beskriva mig idag. nu ska jag duscha i ett halvår, tvätta håret minst lika länge och sedan äta.

ahahaaaaa, jag dör. landat hos föräldrarna, har katten i knät. men det roliga är det här: för en tid sen var vi käcka och gjorde den ultimata familjegrejen, tog familjefoto. jag har precis sett resultatet och det är bland det stördaste jag skådat. vi ser ut att vara en familj i någon jävligt kass svensk såpa som heter typ "bron över dalen". återkommer med bevis snarast.

alltid lika ogött när telefonen ringer, man svarar glatt och personen bara "va?! oj, jag ringde helt fel!". BURN!

gregor är en kort, polsk man som är mycket trevlig och gav glädjande besked. mina tänder mår alldeles okej. han tycker jag ska sluta bita så hårt bara. gurglade flour och spottade blod. fick ont i käkarna och insåg att jag inte har något minne av gregor från lerum. bara hur hans rum såg ut hos tandläkaren. sen promenerade jag hem.

tycker om det lika mycket idag. tycker inte om att frida tar tåget hem dock. det kommer bli tomt. gillar inte att vinka av på perronger. det går alltid så fort. man ger en kram och sen helt plötsligt hoppar människan in i tåget och vips, så var man ensam. men efter att ha sagt hej då ska jag gå och köpa block, som enligt granit själva är "kalas för listor". jag gillar den beskrivningen. ger mig hopp om framtiden. kalas för listor, kalas för att styra livet.

tycker om att vara uppe när någon sover. när man får smyga runt och hitta golvytor som inte knarrar och stänga dörrar långsamt. trycka mjukt på tangenterna för att inte störa i sömnen och allt annat man gör. det är kallt, det är tungt att andas och nu ska jag sjunka ner i soffan med täcket och titta på heroes tills frida vaknar. med hörlurar givetvis.

du vet hur saker alltid låter bättre i teorin än vad de sen visar sig vara i praktiken? ja, precis så. nu ska jag sova. längst in mot väggen.

dagens ord: "chillsmutta". användes för att beskriva gårdagens intag, ikväll blir det tydligen andra bullar, om man ska tro frida. lär stämma.

det går uppenbarligen inte alls att sova bättre med folk i närheten längre. det bankar i lungorna och i hjärtat och överallt och jag vet inte exakt vad som ska göras åt det. lägga ner internet en månad? har funkat förut. inte funk-funkat, gör det ju aldrig att fly. men funkat tillräckligt för att börja om. niph, whiskey i köket med elliott snart kanske? the things you could do, you won't but you might. and so on-and so on-andsoon. and soon?

wire in the blood05 och massa mat. bra fredagskväll i min bok! dessutom regnar det, vi kommer mysa järnet jag och frida. och kanske satsa på att bli sunkfulla. denna dagen går i sunkens tecken, and we like it. sunka och slappa, grejer det.

dålig sak med att då och då hjälpa till på mammas jobb: man får aldrig lönen. jobbade i juli, har fortfarande inte sett röken av de där pengarna. har faktiskt gjort mig förtjänt av dem, alla timmar jag svor och grät inne på toan med det snea fönstret [true story] hade jag gått hos en psykolog hade vi pratat om det här. jag känner att jag nog behöver prata om det. känner mig utnyttjad, smutsig och betydelselös.
PS: överdriver kanske liiite. men det känns inte bra.

inatt hängde jag med johan, okänd ålder men väldigt alkoholiserad. han drack en halv flaska vodka i ett svep och blev senare överkörd av en ångvält. jag grät och skrek bredvid hans helt platta kropp precis som om det vore en amerikansk dramafilm och sen vaknade jag i ett ryck. konstaterade att hans skor inte blev platta och att det därför måste ha varit en dröm. nu ska jag städa. om typ 4 timmar kommer frida. GÖTT.

dagens insikter:

x gillar verkligen inte folk som nynnar. speciellt om de inte ens nynnar utan bara låter "gnneee-bhhmkö-eeöö-mmmnnnnhhh". speciellt om detta även sker på portugisiska, blir bara ännu mer konstiga ljud då.

x gillar inte gubbar som är dödskäcka och skrattar i/efter varje mening. ingen kan vara så glad över att snart dö. ärligt.

x gillar inte folk som sjunger med [dåligt] i låten de har i hörlurarna. oavsett språk.

men sen en lite mer positiv grej också,

x gillar upplägget för morgondagen. och helgen i största allmänhet.

vill inte vakna imorgon. känslan på det stora hela. jag är så trött.

idag kallade han mig anja 5 gånger inom loppet av en minut. rekord. kalle sa sen till att "hon heter faktiskt aina", men det hörde han inte och fortsatte tro att jag heter anja. får se vad som händer imorgon. ganska spännande.

gillar att vakna av sånt där. gillar inte att ligga i en timme och titta på klockan var femte minut och se att klockan närmar sig tiden då man ska gå upp varje gång. 05:42 var lugnt, sen blev det jättejobbigt. och nu ska jag gå. med sällskap i lurarna och andas hur mycket luft som helst. fast egentligen vill jag ju dra täcket över mig. ååh täcket.

ena gubben på jobbet har fått för sig att mitt namn är anja. lätt hänt. händer rätt ofta. han säger fel hela tiden och jag har inte mage att säga "nisse, jag heter a-i-n-a". de andra kallar mig rätt, eller pedanten. eller "öeh, typ hon tysta boktjejen". jag vet vad alla heter. just sayin'...

eh, hehe. någonstans i min maratonsömn igår har jag gått upp, satt mig vid datorn och beställt böcker/film. har inget minne av detta. WHATSOEVER. men det är la käckt. måste också ha tittat klart på nineteen eighty-four, minns jag inte heller. gör inte så mycket dock, har ju sett den innan. men alltså, gårdagen? wtf?!

gick aldrig ut. pratade med frida, blev lite glad, tittade sen på film och la mig. vid 03 vaknade jag och stapplade från soffan till klaras säng, där jag vred mig i 6 timmar innan jag gick upp. jag brukar ta liten plats när jag sover, under de där 6 timmarna tog jag upp hela sängen och det var faktiskt ganska skönt. 3 kuddar att krama.

pixies - where is my mind dök precis upp på itunes och jag känner väl just nu att det vore hemskt fint att stå uppe i en byggnad och hålla någon i handen och bara se på när allt rasar omkring en. typ lite så. dessa ständiga vågor, det blåser lika mycket i huvudet som det blåser utanför fönstret. funderar på att gå ut. få lite saltvatten i ansiktet och sedan sova.

jag vet inte vem som skrattar som janne långben i slutet. eller vem som säger "kvackkvack" eller vem det är som säger vad över huvud taget. eller någonting egentligen. det hela är så konstigt att jag tittat på den flera gånger och förstår fortfarande inte, nog därför jag gillar den. gillar gamla saker. som ligger i datorer och skräpar. nu ska jag handla. snart iallafall. helst innan 15.

hittade precis en anteckning med konversationen från bilddagboken mellan mig och den anonyme som påstod sig tro älska mig. jag har inget minne av att jag sparat detta vilket såklart leder till många funderingar. varför har min syster sparat det? varför ligger den på skrivbordet under filnamnet "ailooooo"? är det min syster som jävlats med mig? vavava? det är hemskt jobbigt och nu vet jag inte vart jag ska ta vägen riktigt.

topp3 över saker som är bra med att vara ensam i varberg:
x gå runt i t-shirt, bara slänga på långärmat om det är kallt.
x man kan välja antingen fotöljen eller soffan.
x hitta gamla fynd på klaras dator, se nedan.

en gång i tiden hade jag djävulskt långt hår och hängde i köpenhamn med familjen och tyckte allt var misär och ville verkligen inte bli fotograferad [som visade sig vara filmning] vi gjorde en hel film om resan men det här är det enda som blivit klart. den har inget namn, men är bra.

dagens bästa: daniel ringer och säger "hej det är rock band här imorgon, kom hit!". sedan fortsätter samtalet, vilka som ska dit osv. vilma skriker i bakgrungen att hon inte kommer vara där utan det är jag, svågern "midsommargänget" och "nörden från svågerns jobb" ["vem av dem? det jobbar bara nördar på ditt jobb daniel..."] och sedan, ja det är nu det roliga kommer alltså. precis innan vi ska lägga på ställer daniel frågan "ska du ta med en date?" varpå jag skrattar. inte de gamla hederliga tystskrattet utan rakt ut, HÖGT! så där satt jag på ett par packpallar på lagret och skrattade högt så det ekade. slut på det roliga. nu funderar jag på att gå och hyra film.

hatar när det slår tillbaks likt en käftsmäll. och man vaknar upp ur dvalan och förstår inte alls vad som skett. man vet bara att för ett par sekunder sedan var man på ett vis och nu är man raka motsatsen. jag har duschat, det hjälpte inte. gjorde det hela, om möjligt, ännu lite värre och bara satans jävla du bli bra någon gång då. det blixtrar och blåser som fan ute. tycker inte om det alls. vill sova men inte vakna upp så det är lite knepigt hur det är man ska göra egentligen. fast helst vill jag ha en kram. en sån där lång som man kan borra in sig i och glömma av att det finns något annat i hela världens förutom ett par armar, mänsklig värme, ett par hjärtslag och ett och annat andetag. hatar att känna mig ynklig. det är så jävla förnedrande.