ska snart till sisjön och springa.... eeh. jomensåatteeeh.

nu kan jag med gott samvete inte göra ett jävlaste skit resten av dagen för jag har pluggat teori i 4 timmar och lyckats fått godkänt på alla testproverna så nu slipper jag känna mig dum imorgon när det är körlektion. längtar tills handlingen, ska nog skriva en detaljerad lista och titta på recept.

jovars, här hade jag precis kommit ut ur duschen, fått på mig kläder på underkroppen men inte överkroppen och så ringer det på dörren. gillar verkligen att man får mer information än "öh, döe, nästa vecka är det ventilationskontroll. typ änna".

hej måndag! igår la jag mig strax efter nie utan dåligt samvete. har drömt om pjäxor. vill ha pjäxor på mig. hade köpt ett par pjäxor om det inte var så att de ju kostar rövarmycker pengar. istället ska jag promenera jättemycket och kanske svänga in någonstans för att titta på 1: träningsskor 2: något som gör att jag kan ro i en halvtimme utan att få ont i händerna, 3: någon bra tröja att träna i för NEJ det är inte kul att träna i tee för man är konstant medveten om armana och det bidrar inte till att lätta på paniken. handling ikväll, peppar. alltså inte kryddan.

2 timmar av dagen har spenderats i mampaps soffa på nedervåningen, antingen med en katt på bröstkorgen, eller liggandes med huvudet i mammas knä. gråtit hejdlöst, klappat katten som tröst, blivit klappad på håret av mamma som tröst. slagit pappa på benet med en kudde skrikandes "inte undra på att man mår som ett jävla as" och sedan låst in mig på deras toa, medan pappa "går ut och tar lite frisk luft". det hela kändes väldigt mycket som back in the days då jag var bäst på att gå in i mitt rum, sätta mig mot dörren och streta emot när mamma försökte öppna [keep in mind, jag var tjock]. mina ögon är för tillfället ett skämt. fast jag är utmattad och blek så de ovanligt blåa vallgravarna under ögonen är inte så störande. jobbigt bara att pappa är så nere i det för han inte får reda på vad hans dåliga balans beror på, vilket gör att han blir ovanligt irriterad vilket betyder att han, som tidigare nämnt "får en att må som ett as". eller ja, inte bara hans fel direkt. nu ska jag göra något annat. typ betala hyran för lägenheten jag aldrig är i.

har fortfarande inte svarat på mailet angående skulpturen. kommer nog inte göra det heller men det betyder också att jag aldrig kan sätta min fot på art college igen.

btw, igår frågade mamma när de skulle få träffa daniel. jag sa aldrig. det är väl så känslan är. givetvis pratades det om honom igår också, och det gör mig fortfarande inte gladast i stan av att känna mig som en tillfällig lösning. idag blir det framtidsplanerande. peppen är lägre än golvet. tittade igenom en bok över svenska trädgårdar de senaste 400 åren. kom på att man kanske borde bli trädgårsmästare.

ah just det. det var ju DÄRFÖR man inte borde gå ut. 110 för att försöka dansa men bara känna sig obekväm. nu kan jag inte sova heller på gurnd av alla muggar red bull+whatever som trycktes i ansiktet då det kom fram att jag inte var full. har bara ont i tänderna. och är hungrig. vill ha en bit potatisgratäng och stuvad blomkål. det är svinkallt i sovrummet.

idag köpte mamma en sån där liten kapsylkaffemaskin. vi fick följa med in i personalrummet för att smaka på en kopp, och sen ner på lagret för att hämta den. det var spännande. nu bakar jag morotscupcakes till robin. är dock sjukt noid över att två är nötallergiker, och en kattallergiker. tänk om jag råkat få i en nötflinga i smeten utan nötter? tänk om ett katthår landat någonstans? tänk om de i godan ro tar sig en cupcake och trillar av pinnen? vill inte råka döda någon.

jag älskar i alla fall att ro. men inser nu att jag måste erkänna mig själv besegrad och köpa någon form av fåniga hanskar om det ska funka i längden. för AJ-MiN-LiLLA-HAND vad ont det gör. och jag vill inte få mer förhårdnad än vad jag redan fått av att ha snörat korsett.

fick dåligt samvete tidigare, ringde mamma och frågade om träning. hon sa ja. första gången på f&s's gym och det bästa var att vi inte ens behövde betala något för det. de är inte dumma de där på f&s, de vet hur första intrycket ska fixas. jag är ju redan frälst. synd bara att man är så kass. och att ens bland-folk-tenderar-jag-att-sluta-andas-problematik inte funkar så himla bra i kombination med ansträngning. speciellt inte när man blir röd jättelätt och känner sig fulast i världen och får extra panik av det. SPECiELLT inte när en allmänt "snygg" gymkille står och stirrar på en mellan sina övningar. det är stunder som dessa då jag hatar min dåliga fysik som mest. stunder som dessa som jag blir så jävla ledsen över att inte ha någon vän att gå med. för nej, jag tänker fan inte gå med scofield förrän jag är bättre. nu ska jag sova. näe det ska jag inte, jag ska väl spela något. hatar att vara ensam.

känner redan nu paniken över att vara, äta och sova ensam i mer än en vecka. pratade med jeremy ray idag, har fortfarande gråten i halsen efter vårt samtal. är så jävla trött på att låtsas.

ringde precis ett samtal. 7 sekunder och en fråga. men jag ringde. och jag skakar bara en aning. så därför borde jag få slippa att gå till jeremy ray imorgon. jag vill inte gå till jeremy ray, det känns bara onödigt.

fick mail från skulpturläraren som undrar hur det är, varför jag varit borta de senaste 3 gångerna. om jag inte svarar, tror du att hon tar för givet att jag är död då? idag ska jag till uddevalla/trollhättan med mamma. köra bil. enbart för jag inte har något bättre för mig. klara klarade [hö-hö-hö] inte uppkörningen = jag kan fortfarande bli första och yngsta barnet som tar körkort. skulle kännas bra för självkänslan [or whatever] att för en gång skull klara av något före. minstingkomplexdeeeluuuuxe.

jag känner mig missnöjd. måste nog snart göra något åt det.

har ont i huvudet, mår illa för det ligger och bränner i halsen på mig och blåheten under ögonen är blåare än någonsin. jag. mår. inte. så. värst. bra.

jag bränner mig när jag smakar av maten och svär inombords och tänker saker som jag inte bör. inte bör för jag är en god människa. saker som jag borde kunna skriva om här men inte förmår mig att göra. för tänk om, osv. när scofield är i frankrike tänker jag bara äta yoghurt för jag är så förbannat trött på att laga mat.

köpte en sanslöst bra och skön tröja, kom precis hem för att iih:a över den lite mer och inser att larmet är kvar. så nähä, nu kan jag inte ha på mig den idag som jag så gärna ville. TACK DÅ.

började gråta under den sista timmen av the curious case of benjamin button när jag tittade på den inatt för jag inte kunde sova. bara fyra tårar hit eller dit men ändå, det kändes inte okej. inte heller okej att det låg ett helt lager av tårar och bara väntade på att börja rulla. men åh, cate blanchett är så fin. dessutom är hon aussie. love 'em aussies.

fast jag är fan skitsugen på cola. buhu.

tappade ut all färskpasta när jag hällde av vattnet. FAN. tur att halva paketet finns kvar. igår tappade jag morotskakan i golvet. livet bara "HAHA" rakt upp i ansiktet på mig. fan. MEN, vinet är gott. har kommit fram till det nu när glasets innehåll försvann i all ilska.

jag förstår inte hur jag ska kunna leva utan gasspis sen. kom bara på det nu precis när jag satte en kastrull vatten på plattan. ska äta min gamla halmstadmat och dricka gnarly head. har inte bestämt mig för om jag gillar det än, men den har två plus: bra namn och fin flaska. det ligger 4 filmer på nerladdning, vet inte vilken av dem jag ska se. den jag är mest sugen på, der untergang är den som kommer hem sist. känns sådär. hade velat ha lite tyska.

får ett meddelande från en gammal bästis om att hennes ep finns på itunes. jag lyssnar och kan inte låta bli att känna att jag vill slå henne i ansiktet. rakt på näsan.

korkad tjej liksom. somna som en sten vid 21 vilket nu såklart betyder att det inte går att sova mer. äter en morot, vill slå den i huvudet så jag tuppar av. den är rätt så grov så det skulle nog funka.

mår så konstigt att jag inte vet hur man ska formulera känslan som infinner sig. det är som att huvudet är på paus medan resten av kroppen rör sig framåt och jag stirrar, lyssnar men begriper inte någonting. jag bara står där med öppen mun och tänker att "alltså näe jag får inte grepp om vad som händer". dessutom är jag dödshungrig och typ bara sugen på bechamelsås med massa vitpeppar i. jag tror jag har en hjärntumör for real. ska nog göra sås.

känner mig som en prickig korv. prickikorv. röda utslag till höger och vänster som aldrig tycks ge med sig. man bah "ÅHMENTAAACK". eller inte. morfar ringde förut. tårtan av blommor som jag gjorde i fredags och gav till dem igår är en hit. alla på hemmet är helt i lågor över dem och en man som tidigare jobbat i blomsteraffär tyckte att "den tösen måste fortsätta". blir glad och ledsen på samma gång. same old, same old. har tvättat håret, ska snart till ikea. hoppas alla är ute i vårsolen och ger fan i att åka dit. är sugen på morotskakan som ska byggas ihop senare. fast mest är jag matt. en tunn och sleten gammel prickikorv.

det är nu jag önskar att jag hade vänner i typ, amerikat som man kunde sitta och snacka strunt med. har lagt mig i sängen 3 gånger. legat på vänster sida, på höger, på rygg, långt bort från d, nära d, typ nästan under d. allt. men inget funkar. bara ligger där och tänker på morgondagen och framtid och annat mög. har ätit en macka, druckit ett glas juice. ska dra hem första avsnittet av true blood och titta på det igen. joseph arthur - stumble and pain liksom.

somnade någonstans kring 21. och nu kan jag givetvis inte sova mer. sitter här med linser som är helt geggiga och kräver att man blinkar tolv gånger i sekunden. bör nog ta ut dem men känner mig som en geléklump. hungrig är jag också men orkar såklart inte välja något att äta. så jag kommer väl sitta här, och bara sitta. i någon timme tills det går att sova igen och sen vet jag inte. blir så trött [no pun intended].

hur kommer det sig att man vissa dagar bara ser ut som fan? rent logiskt kan man ju inte ha blivit fulare på ett par timmar men jag får aldrig ihop det. har lite svårt för det där med att riktigt förstå hur huvudet fungerar. huvudet är en idiot. snart ska jag till elina och titta på massa kläder com hon inte vill ha längre. men först ska jag klia mig i örat med en tops. jag längtar.

har dessutom kommit på vad jag ska ge d i födelsedagspresent. gäller bara att han inte köper det först. och eh ja, det uppenbara: att vi fortfarande hänger ihop om en dryg månad.

halvvägs in i baket, mobilen pep precis om att det är dags att knåda och forma bullar. har ont i ögonen men är mäkta stolt över prestationen idag. undra om man kan specialisera sig inom begravningsdekoration för det tycks vara min grej. kinderna blev helt varma då det susade ett "ooooh" genom hela klassrummet då min skulle granskas. ibland känns allt lite bra.

jag vet då inte. florist eller inte. min vänstra hand krampar, mina fötter värker och ryggen är inte ens att tala om. man blir förbannad när buketten/vad man nu gör ser ut som fan. men sen är det ju det där att när den blir bra, när någon annan traskar över till en för att säga "oh, så fin!", då bubblar det i en. jag har saknat att göra något varje dag, att varje dag träffa samma bunt människor och känna att man sitter i samma båt. ikväll ska jag baka bröd igen, jag låter som en mullvad.

inatt var jag ihop med en helt abnormalt snygg neger som tyvärr verkade vara lite suicidal eftersom han gick med i ett gäng som sagt att de skulle döda honom. det enda som fanns kvar av honom på väggarna i gängets lokal var tiden då han dog. bokstavligen alltså, de hade skrivit hans personnummer [sjukt konstigt sådant. typ "fjko0093ip"] samt klockslaget då han dog. så jag blev lite ledsen men sen slutade jag vara ledsen och duellerade med gängledaren som logiskt nog var viggo mortensen med mc hammer-byxor. vi klättrade i bambuställningar och kastade grillpinnar på varandra. gjorde svinont. jag vann... DUH! sen hann jag med att sticka lite vantar också. då var portia de rossi med, hon hade en jättestor tröja med texten "i met black sabbath here... F i R E!". fattar fortfarande inte. så köpte jag chips till niph också, hon bodde i en stor trädkoja men jag kom aldrig dit, jag blundade bara så såg jag hennes hem och det är därför jag vet att hon bodde i en trädkoja. ah just det, red på en uppstoppad häst också. på en båt.

han kan ha sagt "puss" igår men jag hörde såklart inte om det var på riktigt eller bara i mitt huvud. och nej jag tänker inte säga det först/tillbaks [förrän jag hör till 100%] för jag känner mig redan som en klängig idiot. jag är jättesugen på att baka, det gör de på tv.

det finns ett dokument i min dator där jag skrivit en text som beskriver precis den känslan som infinner sig nu. men jag kommer bara ihåg på ett ungefär hur den går, så det vore ju dumt att citera den. det känns i alla fall inte så bra. jag kan citera skunkdagboken istället: "hatar att jag, i min rädsla för att göra fel, gör just det: fel.". för jag vill oavsett vad det är för stämpel på det hela, även om jag kanske bara borde ta och skita i det och gå tillbaks till att sitta ensam hela dagarna. jag kan bara inte komma fram till vad som gör mest ont.

jag. hatar. nyttvättade. byxor.

imorgon ska jag till elina och äta pastasallad framför freaks and geeks. då kommer jag vara glad. nu ska jag ut i snön-som-kommer-smälta-rakt-under-mina-fötter och handla på focus. ha den här på repeat och kanske hitta mod att styra upp något slags ultimatum för jag orkar inte vara ledsen över en sån fånig sak mer.

dessutom hade jag skickat ett mycket medvetet sms till d där jag frågade om vi inte bara kunde ta och bestämma vad vi är för något eftersom det gör mig ledsen att inte veta. fick aldrig svar. glad_tjej_på_snart_22_jordsnurr.

och visst, alkohol fanns med i bilden men det VAR inte därför det hände. för det var som färden till köpenhamn från roskilde. där de enda gemensamma nämnar är för litet matintag, för lite psykisk styrka och FÖR många människor på en på tok för liten yta. jag kan inte låta bli att skratta åt att min mor tror att min "telefonfobi" är det största problem jag har.

eller så får man panik på spårvagnen och är två nanosekunder från att svimma och har inget minne HUR man kom av vagnen utan minns bara att den där bänken kom till undsättning alldeles för sent för att kunna unvika att kaskadkräkas enbart vätska. vilket såklart leder till att både niph och legowelt överges och man får sitta i en ynklig liten hög i en halvtimme och vänta på vagnen för att krypa ihop till en lika ynklig hög i duschen och känna skam och äckel som jag aldrig tidigare gjort. jag luktar fortfarande kräk och vill att dagen ska ta slut. och hemskt gärna att huvudet liksom typ, ska lägga av.