jag vet då inte. florist eller inte. min vänstra hand krampar, mina fötter värker och ryggen är inte ens att tala om. man blir förbannad när buketten/vad man nu gör ser ut som fan. men sen är det ju det där att när den blir bra, när någon annan traskar över till en för att säga "oh, så fin!", då bubblar det i en. jag har saknat att göra något varje dag, att varje dag träffa samma bunt människor och känna att man sitter i samma båt. ikväll ska jag baka bröd igen, jag låter som en mullvad.