känner redan nu paniken över att vara, äta och sova ensam i mer än en vecka. pratade med jeremy ray idag, har fortfarande gråten i halsen efter vårt samtal. är så jävla trött på att låtsas.
27.3.09
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag önskar verkligen att jag kunde ge dig någon magisk kraft och energi att sluta låtsas, att våga vara och erkänna dig själv och du som du är och det är. ingen skulle tycka lägre om dig[förutom möjligtvis du själv] om du konstaterade att allt faktiskt inte är peachy keen, särskilt alls, och att det där att telefoner gör dig nervös inte direkt är DEN stora svårigheten i livet utan mer en av dem, men att det grundar sig i en problematik som är så oändligt mycket mer komplex och framför allt LIIIIITTE klurigare att hantera i och med att det liksom innefattar resten av livet och tillvaron och allt det där just för att det är det där annorlunda sättet att fungera och. esch. samma saker jag alltid säger. du vet ju. och jag vet att du vet. och jag vet att du antagligen blir lite extra stressad av att jag säger det, men jag säger det ändå för jag ser det som min rättig[OCH skyldig-]het som bästa vän att göra det för det gör så djävla ont i mig när det gör ont i dig. och gå inte och få dåligt samvete för det nu bara. älskar dig. alltid-jämt-mest.
jag blir mest bara varm och får gråten ännu mer i halsen [ska. inte. låta. den. vinna] för att jag inte alls blir stressad av att höra det. mer lugn och så ofantligt glad att du förstår. och det vet jag ju alltid men du vet. det är så bra att vi båda vet hela tiden, visst är det? lättad för att jag vet att jag har någon jag aldrig behöver låtsas för och som förstår när jag bara halvligger i hennes soffa och inte orkar säga något eller kanske ens göra något och som jag kan [uppenbarligen, även om jag inte ville/vill] börja grina framför och veta att det i hennes ögon inte gör mig till något mindre eller fulare.
och jag älskar dig minstminstminst lika mycket, förmodligen mer kan jag tänka mig.
Skicka en kommentar