så man åker till ikea. ihop. man äter torr falafel och diskuterar mått på garderober och dylikt. får frågan om man vill ha soppsortering och man fånler ett "kanske" till svar. tanken att folk ser en som ett par återkommer då och då och lämnar en sorts varm känslan i kroppen. jag vet inte vad det är, men NÅGOT känns annorlunda. men man ska väl inte ropa hej förrän man är över ån liksom. så att säga.