frida frågade en gång om sällskap ändå inte var bättre trots den väldiga ensamheten efteråt, men jag vet verkligen inte. ett litet telefonsamtal, sen dök mamma upp i min hall, för att kramas och gråta i över en halvtimme. jag älskar min mamma över allt annat.
22.10.07
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
,__, <3
Skicka en kommentar